Livet.

Förlåt för ett deppigt inlägg. Men det är jag just nu, jag är nere i någon dal och tycker synd om mig själv utan en anledning egentligen. Allt jag gör har jag själv valt. Jag har valt den här utbildningen, även fast jag inte i stunden finner motivation. Jag behöver inte gå till praktiken om jag inte vill, jag kan ta det nästa termin. Så jag har ingen rätt att tycka synd om mig själv. Jag vet att jag klarar av saker, jag har såna jävla
Krav på mig ibland som gör mig galen. Jag vet att jag inte behöver träna varje dag, ändå så känner jag att jag måste! Jag har ändrat min livstil helt och hållet detta år och klarat av att gå ner 12 kilo, 18 kilo sen i somras. 

Och distansen mellan mig och Kristian är inte heller något jag har att gnälla på. Jag kan lika gärna skita i allt här och åka ner till Kalmar på direkten..

Men jag tror alla har eller har haft samma känsla som jag känner, att man tycker synd om sig själv fast man helt och hållet valt allt själv.
Allmänt | | Kommentera |
Upp